Fredag den 8 september var sista dagen att lämna yttrande över Finansinspektionens förslag om ett skärpt amorteringskrav. Mäklarsamfundet ställer sig inte bakom förslaget. Det drabbar fel grupper och riskerar att förstärka inlåsningseffekterna på en redan trögrörlig bostadsmarknad. Förslaget kan också få negativa konsekvenser för arbetsmarknaden och för tillväxten.

De negativa konsekvenserna med förslaget om ett skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter överskuggar de positiva effekter som förslaget skulle kunna ha på hushållens skuldsättning. Därför motsätter sig Mäklarsamfundet förslaget. Det är ytterligare ett exempel på en åtgärd som syftar till att begränsa hushållens möjligheter att finansiera sina bostadsaffärer, alltså i praktiken att försöka minska efterfrågan på bostäder. Detta i ett läge där Boverket rapporterar att 255 av 290 kommuner har bostadsbrist, allt fler unga vuxna tvingas bo kvar hemma och tillväxtregionerna skriker efter arbetskraft utan tillgängligt utbud av bostäder.

a ingrid
– Vi bedömer att de negativa konsekvenserna av ett skärpt amorteringskrav är av sådan omfattning att det inte är möjligt för oss att ställa oss bakom förslaget. Det krävs ett samlat grepp för att komma till rätta med problemen på bostadsmarknaden och mer fokus på grundorsaken, den stora bostadsbristen, säger Ingrid Eiken Holmgren, VD Mäklarsamfundet.

De skäl som Mäklarsamfundet grundar sitt ställningstagande på sammanfattas nedan:
Relativt få träffas av åtgärden. Med fortsatt bostadsbrist, låga räntor och god konjunktur kommer dämpningen av hushållens skuldsättning att vara begränsad samtidigt som vissa grupper får ännu svårare att finansiera sin bostadsaffär.
De som träffas av åtgärden är i hög grad grupper som antingen redan idag har svårt att ta klivet in på bostadsmarknaden, till exempel unga vuxna, eller som skulle behöva flytta i större utsträckning än idag för att öka rörligheten på bostadsmarknaden, till exempel pensionärer.
När bara de som har eget kapital eller föräldrar med tillräcklig kreditvärdighet ges möjlighet att etablera sig på den ägda bostadsmarknaden leder det till negativa fördelningseffekter. Med svårigheter att flytta dit jobben finns följer dessutom problem för arbetsmarknaden som i sin tur påverkar tillväxten.
Allt fler tvingande åtgärder riktade mot hushållen har minskat bolånetagarens förhandlingsutrymme. Ett skärpt amorteringskrav skulle kringskära förhandlingsfriheten ytterligare, till men för konsumentinflytandet och konkurrensen på bolånemarknaden.

– Än har vi inte sett den fulla effekten av amorteringskravet som infördes 2016. Däremot visar statistik från Svensk Mäklarstatistik att prisutvecklingen förefaller återgå till lägre och mer normala nivåer. Att i det läget skärpa amorteringskravet ytterligare riskerar att göra det ännu svårare på bostadsmarknaden, inte minst för unga vuxna och pensionärer, avslutar Ingrid Eiken Holmgren.

Redaktionen